Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos Finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av Finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Med dagens ökande globalisering och ökande konkurrens på marknaderna söker bolag efter nya vägar för att minimera sina kostnader. På senare år har outsourcingen till Indien ökat markant. Detta då landet erbjuder en stor mängd välutbildad personal till relativt låga kostnader.Syftet med denna studie är att redogör för vilka eventuella risker som uppkommer i och med outsourcing till Indien. Dessutom ämnar studien om den riskhantering som sker är rationell både med utgångspunkt i den finansiella riskhanteringsteorin och ur ett ägarperspektiv.Studien kan klassificeras som en kvalitativ fallstudie. Den empiriska informationen som samlats in har utförts via intervjuer.

Offentliga organisationer har de senaste åren implementerat styrsystem från privata organisationer för att förbättra organisationerna. Dessa styrsystem har både påvisat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket även har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi ställer då oss frågan om ett riskhanteringsramverk som är skapat främst för privata organisationer kan förbättra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken på Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vår fallstudie är att förklara hur Hudkliniken på USÖ arbetar med riskhantering och om det där finns förbättringsmöjligheter. Vi vill också studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjälpa dem i deras arbete.

Kreditbedömningar vid lån är en riskabel process för banker, vid felaktiga kreditbedömningar riskerar de inte bara sin egen lönsamhet utan det kan även påverka samhället finansiellt. En banktjänsteman baserar sin kreditbedömning på både finansiell- och icke finansiell information, banktjänstemännen har även möjlighet att använda affärssystem som ett datoriserat beslutsstöd vid sin kreditbedömning. Affärssystem har möjligheten att samla in finansiell information, hantera informationen samt generera ny information som kan användas som beslutsunderlag. Syftet med denna studie är att beskriva affärssystemets roll vid kreditbedömningar och hur affärssystemets roll påverkas av relationsfaktorer. Studien har en kvalitativ ansats som består av sju intervjuer av banktjänstemän som arbetar med kreditbedömningar på både företags- och privatsidan.

Denna studie syftade till att finna svar hur verksamheter som genomför evenemangsprojekt arbetar med riskhantering och vilka sekundära effekter riskhanteringen kan leda till. Studien syftade även till att finna svar ifall evenemangsansvariga anser att riskhantering är lönsamt. Anledningen till att vi valt att studera detta ämne är för att evenemangsindustrin är en av de störst växande marknaderna. Evenemang av olika karaktär attraherar stora folkmängder och riskerna blir mer påtagliga desto fler människor som samlas på en och samma plats. Teori och tidigare forskning visar att alla evenemangsprojekt inte genomför en tillräcklig riskhantering, trots att riskerna är många och dess konsekvenser kan vara förödande.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med evenemangsprojekt för att få en uppfattning om hur de arbetar och ser på riskhantering.

Riskhantering i byggbranschen är ett sätt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstå i ett byggprojekt. Det är en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sätt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men även ett sätt att ta tillvara på möjligheter. General- och totalentreprenader är två vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen påverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, där entreprenören har ett större åtagande och en större riskexponering i en totalentreprenad jämfört med i en generalentreprenad.

Riskhantering i byggbranschen är ett sätt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstå i ett byggprojekt. Det är en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sätt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men även ett sätt att ta tillvara på möjligheter. General- och totalentreprenader är två vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen påverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, där entreprenören har ett större åtagande och en större riskexponering i en totalentreprenad jämfört med i en generalentreprenad. Denna studie undersöker skillnader i byggentreprenörers riskhantering mellan de två entreprenadformerna.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje.

Byggverksamhet innehåller vanligtvis många och varierande osäkerheter, som både kan uppfattas som risker och som möjligheter. Byggföretagen har oftast en stark bild av hur riskhanteringen ska genomföras och har verktyg i form av checklistor och annat till hjälp för projektledningen. Nu när fler och fler företag blir ISO certifierade så blir riskhanteringen en allt viktigare del av verksamheten. Syftet med rapporten var att kartlägga hur några byggföretag i Norrbotten inom utvalda projekt sköter riskhanteringen med avseende på uppställda mål och krav. Arbetet började med en litteraturstudie för att få insikt i ämnet.

Fallföretagen har uppmärksammat de flesta risker som teorin behandlar och har även hanterat dessa risker i stor utsträckning enligt teorin. Vi har analyserat fram fem grundlä'ggande orsaker till varför företagen hanterar riskerna som uppstår vid outsourcing av produktion på det sätt de gör. Dessa är nivå av outsourcing, typ av produktion som outsourcas, hur stor kund företaget är hos sina leverantörer, geografiskt avstånd till leverantörerna och relationer till leverantörerna.

Titel: Riskhantering inom små till medelstora företag.Problem: Olika sorters risker kan förekomma och påverka företag därför ställs frågan hur hanteringen av dessa risker sker inom små till medelstora företag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur små till medelstora företag hanterar risker.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod ligger till grund för uppsatsen. Intervju har använts för att införskaffa nyttig information i undersökningssyfte. Intervjuer från respondenterna har sammanställts, sammanfattats och analyserats.Resultat: Företagen i uppsatsen har en god riskhantering. De risker som de själva inte kan hantera outsourcas till riskhanteringsspecialister.Problemet är att kostnaderna inte ska överstiga vinsterna med hanteringen. Företagen har dock hittat en bra balans där.

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor.

Aktiviteterna på en treasuryavdelning har under de senaste åren förändrats. Från att bara kontrollera de dagliga kassaflödena för ett företag, till idag då även handel med värdepapper, spekulation, har blivit en daglig aktivitet. Detta har lett till ett ökat behov av kontroll då spekulation leder till ett ökat risktagande. Denna uppsats studerar tre faktorer som är av betydelse för kontrollen på en treasuryavdelning. Dessa faktorer är; kontroll och styrning, riskhantering och det finansiella riskmåttet Value-at-Risk.

Examensarbetets mål var att ta fram en riskhanteringsprocess för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås och implementera den i det nya ledningssystemet. Avsikten med riskhanteringsprocessen var att den skulle kunna användas till alla typer av risker.Risker avseende arbetsmiljö och miljö användes som bas för riskhanteringsprocessen och examensarbetet genomfördes i form av en litteraturstudie, en inventering av potentiellt tillämpliga lagar, en nulägesanalys avseende SPs riskhantering och en övergripande inven-tering av förekommande risker. För att göra det möjligt för SP att genomföra ett kontinuerligt och holistiskt riskarbete togs ett förslag till verktyg för riskanalyser fram och verktyget användes vid två fallstudier. Riskhanteringsprocessen med framtaget verktyg förbereddes därefter för att kunna implementeras i ledningssystemet.Det konstaterades att det under arbetstid var stor skillnad mellan vilka risker olika personer och grupper av personer utsatte sig för. Om även resa till och från arbete inkluderades, var trafikolycka sannolikt den största risken för den övervägande delen av SPs personal.